Då har älgjakten haft premiär även på våra "sydligare" breddgrader här i Sverige. Dag ett började med tio plus och mulet men slutade med 17 och sol, lite för varmt för hundarna egentligen. Tack vare att det regnat hela natten innan fanns det både vatten att dricka och kyla sig i överallt där vi gick. Jag och husse hade uppdrag som hundgåare och Elsa och Hilda fick agera "älghundar". Eftersom vi numera också har en valp som man helst inte lämnar hemma själv i flera timmar, fick även Saga hänga med i gåandet. Det hade hon inga som helst problem med kan jag säga. Hon gick inte lika stort och inte lika mycket som sina äldre släktingar men hon verkade inte bry sig. Två rådjur och en tjäder var tyvärr det enda vi hittade i vår såt men på andra sidan såten sköts en tjur och med den var kvoten för vuxna djur fylld på den marken.
Tre trötta och lagom blöta hundar fick åka hem till lunch. Det var fleecetäcken på, lite snacks åt dem var och sen sofftime. Det var bara Maya som var lite undrande över att hon inte fått komma ut. Men hon fick också en utevända lite senare och i form av revieringsträning på fältet.
Dag två började med minusgrader och att alla utom jag frös. Själv jobbade jag medan maken fick sitta på pass och nästa man i jaktlaget fick vara hundgåare. Dagen slutade i varje fall med att maken fick ut och vandra, men istället på grund av eftersök på kalv. Både Hilda och Elsa fick jobba på spåret, Hilda i lina och sen Elsa som löshund men ingen av dem hittade något inom den mark de kunde/fick gå. Inget blod, inga spår av träff eller någon form av att kalven tecknat att den blivit träffad fanns. Så det var bara att meddela nästa markägare att de kanske hade en påskjuten kalv på marken... inte precis ett bra avslut på dagen men då hade vi i varje fall gjort det vi kunnat.
 |
| Spår spår på backen där, säg mig var älgen är... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar