Jaktprovspremiären för Maya kunde ha varit bättre, vi blev EG. Revieringen saknade det där typiska Maya-flytet och vi kom inte för en massa fågel heller. Klippet i steget fanns där men hon stannade upp hela tiden, tittade på mig och på vad partnern gjorde innan hon fortsatte. Det var som att hon hela tiden frågade om hon verkligen skulle fortsätta. När hon sen kom för fågel, blev det en lite snöplig situation med en troligen skadad fasan som inte kunde flyga. Den skuttade bara till och sprang iväg för glatta livet när hon avancerade. Maya blev visserligen lugnt kvar, tittade bara förvånat efter den försvinnande fasanen och jag tror skytten blev lika förvånad för han kom sig inte för att salutera. Nåja, positivt var i varje fall att Maya inte förbröt sig i något läge men negativt var att hon inte visade upp hur bra hon faktiskt är. Hon får fler chanser längre fram, dock på svårare fåglar eftersom vi kommer längre och längre in på säsongen.
Saga har fått börja på kurs med ett gäng andra hundar av alla möjliga raser. Första träffen började med att hon skällde ut alla de första tjugo minuterna innan vi kunde börja. Redan andra träffen var det bättre, då skällde hon bara ut pudlarna på parkeringen sen var det färdigskällt för den gången. Men vi gör framsteg även i lydnaden. Nu kan hon gå i koppel utan att dra och på vänster sida. Inkallningen funkar än så länge varje gång medan stanna kvar behöver befästas lite mer. Hemma har vi börjat presentera rapphöna vid apportträningen och den är superspännande. Hon har inga problem med att ta den, hålla en liten stund tills hon får loss-kommandot. Det känns som vi är på god väg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar