16 augusti och äntligen fritt fram att släppa hundarna! Vädret är lite mindre varmt, visserligen blåsigt men betydligt behagligare för all träning på land. De två dagarna innan släpp-premiären var otroligt varma, då har de fått simma och bada istället. Det passade ganska bra då man helst inte ska "störa" runt åkrarna där jaktlaget tidigt bokat sina platser inför den heliga bockpremiären. Eftersom jag inte är så mycket för "sitta still"- jakt så hittade jag på lite annat. Avrostning på eftersök tyckte jag kunde vara bra.
Lördagen började därför med spår åt Loke, Hilda och Saga. Sagas spår som var hennes första riktiga, blev ett rakt spår på ca 15m med både blod och klöv. Det var med med samma klöv som hon fått träna apport med hemma. Hon tog an spåret utan uppmaning - fick beröm, gick några meter med nosen i spåret - fick mer beröm, stannade och tittade frågande på mig - jag visade på spåret, berömde när hon tog an det igen och tänk vad lycklig matte blev när vi plötsligt hittade klöven i slutet! Glad Saga tog klöven och apporterade den hela vägen tillbaka till bilen. Kan man bli stoltare som matte då?
De andras spår fick ligga till kvällen. Hildas spår gick kors och tvärs över ett hygge och hon visade sig vara rejält ringrostig. Hon fick lägga cirklar och ta om på flera ställen där det var vinklar och återgångar men vi tog oss fram till klöven till slut. Hon löste spåret på egen hand, vilket också var målet men det tog tid. Jag gissar att hon kommer att vara betydligt säkrare och snabbare nästa gång. Lokes spår följde istället först en skogsväg för att sen vika in i skogskanten och snurra runt i tät ungskog på slutet. Det visade sig att följa det raka spåret på skogsvägen var hans svåra bit medan snurrandet i ungskogen var den lätta.
När Loke och Hilda var klara med sina spår kunde jag inte låta bli att dra ett kort spår till åt Saga. Jag gick in ca 50m i skogen, gjorde ett uppstamp vid en gammal övervuxen körväg och drog klöven ca 25m innan jag vinklade av ca 2m bort från vägen. Den här gången visste Saga direkt vad hon skulle göra. Så fort hon fick på sig linan så började hon spåra min väg från bilen in i skogen, hittade uppstampet, följde spåret men ökade sen farten så mycket att hon missade vinkeln. Så fort hon upptäckte att det inte fanns något spår kvar, stannade hon tvärt och började cirkla, hittade avsteget och klöven! Vilken lycklig tjej och så mycket beröm hon fick!
Vi avslutade spåret och dagen med en kort promenad i skogen, bara hon och jag och fåglarna i skogen.
![]() |
Stolt och lycklig Saga 4 mån |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar