En fantastisk veckas fågeljakt uppe i stugan är till ände och känslan nu är lite vemod trots att vi har en hel höst hemma att jaga vidare på. Vädret och fågeltillgången var verkligen på vår sida i år med lagom varmt och bra med fågel. Hundarna har fått jobba lagom hårt, alla har haft fågel i alla sina släpp och ingen är helt slut vid hemkomsten. Det är bara Elsa som vi inte kom åt att fälla för, men fågel hade hon. Vi lyckades till och med fälla för åtta månader gamla Loke! Han visste nog inte riktigt vad han nosat fram men blev eld och lågor när husse kunde visa på en fin orrtupp efter skottet. Efter det blev det tydligt att han faktiskt letade aktivt efter mer fågel. Hans premiär på injagningen kunde inte ha blivit bättre. Nu är det "bara" hem och träna på att stå för fågel och stanna när den går upp.
Maya som haft en sen start på injagning tack vare skadan i unga år, gick från klarhet till klarhet. Hon är numera en fullfjädrad fågelhund som revierar, står, reser, respekterar och apporterar. Men även hennes säkring gick efter fem fågelsituationer på raken och det blev en eftergång de luxe. Det resulterade i att matte fick ha ett kort utvecklingssamtal med damen för att få henne på banan igen. Känns ändå som helt ok för det är inget som tillhör vanligheterna.
Däremot kunde vi redan tredje dagen tillaga och avnjuta vår traditionella fågelgryta som vi annars brukar avsluta jakten med innan vi åker hem. Vi brukar inte fälla mycket och definitivt inte ta hem något, men i år blev det annorlunda. Nej, vi fällde inte mycket men minst en fågel varje dag, så tre fick följa med hem den här gången.
Hemma är det dags att ta tag i vardagen igen. Alla tre behöver lite vila först men sen är det repetition som gäller. Elsa behöver träna upp nackstyrkan inför rävsläpet på riksprovet och Maya och Hilda behöver putsa till lydnaden inför sina skogsprov nu till helgen. Jag ser verkligen fram emot att få starta Maya och just på skog som vi faktiskt jagat på riktigt i nyss. Så håll tummar och tår för att vi går till pris!
![]() |
Maya med sin tredje fågel |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar