Nu har jag och Elsa har varit ner till Tyskland och parat henne med Willi Immkens Vagabond. Eftersom det var Elsas första parning bokade jag in ett första progesterontest till tionde dygnet. De på kliniken förvarnade mig om att tionde dygnet troligen skulle visa sig vara väl tidigt och att jag skulle vara beredd på att provet inte visade något alls. Tvärtemot vad de tyckte visade testet på skyhöga <63, vilket betyder ägglossning nu, så det var bara att sätta sig i bilen och åka. Färden gick i princip nonstop från fyra på eftermiddagen till sju på morgonen. Enda stoppet förutom att tanka, rasta sig själv och Elsa, var att hämta upp sonen som skulle fungera som sällskap och codriver. Men Willi stod på plats när vi kom och Elsa blev parad enligt konstens alla regler. Det tog inte mer än max två minuter så satt de ihop med en bra hängning efterår. För säkerhets skull gjordes ytterligare en parning dagen efter och även den gången gick det undan.
Tur var väl det för Immken höll på med förberedelserna till 45e Kleemanprovet som skulle gå på hans marker samtidigt som Birte höll i ett VGP på samma ställe. Det var fullt med folk som antingen skulle gå eller döma prov, alla hade fullt upp och det var full rulle överallt. Ändå lyckades de fixa ett rum åt oss att sova i, bjuda på frukost och lunch, och klämma in våra två parningar mitt i. Flera för mig kända ansikten var där och på frågan om vi skulle titta på proven kunde jag bara beklaga att vi inte hade den tiden. Det var med lite tungt hjärta vi åkte därifrån. Deras gästvänlighet är fantastisk och jag lovade att komma tillbaka redan nästa år. Nästa år tänkte jag nog dyka upp med min Vagabond-avkomma, om det blir någon, så håll tummarna för att det blir en hög Lucia-valpar. Hm, kullen kanske ska börja på L...?
 |
| Den blivande fadern - Vagabund |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar