Våra älghundar

Så har det varit älgjaktspremiär och vi (jag och hundarna) har fått vara "hundgåare". Jag föredrar det alla dar i veckan framför att sitta still och frysa på pass. En del kallar oss hundförare och andra hundgåare, men jobbet är i stort sett detsamma. I mitt fall är det i första hand att mota fram älg till passkyttarna. Mina vorstrar jagar inte älg men visar gärna på var de är och kan sätta lite fart på dem om vi stöter på några. 

Först ut på premiärmorgonen var jag och Hedvig men vi hittade inga djur i såten. Efter lunch flyttade vi oss till en annan såt och jag bytte hund till dotter Elsa. Ihop med en annan hundgåare blev två tjurar fällda och jag tog med Elsa till den ena. Det var första gången hon fick träffa på en död älg men hon var helt klart bara måttligt imponerad av djuret. Efter att ha nosat av den satte hon sig på behörigt avstånd och tittade åt ett annat håll. Den där blodiga saken kunde vi få roa oss med på egen hand.

Dag två fick Tyr hänga med ut. Det var dags för en tredje såt och kalv stod på agendan. Morgonen bjöd på frost och en stor sol från en klarblå himmel. Tyr gjorde precis det han förväntades göra och tog med sig rejäla arealer. Han ihop med den andre hundgåarens hund lyckades mota fram både en kalv och ett vuxet djur till passkyttarna innan lunch. Båda skyttarna och vi var mer än nöjda med dagens utfall. Men jag kan säga att det var en mycket trött Tyr som mer än gärna la sig till ro i bilen och tog igen sig efteråt. 

Efter att ha gått 2.5-3 mil i skog två dar i sträck så kan jag säga att jag var ganska mör i både fötter och ben. Det var ingenting i jämförelse med tjejerna. Enligt GPSn gick Hedvig 3 mil och Elsa 2 på lördagen. Medan Hedvig var bra sliten efteråt (framför allt i tassarna) studsade Elsa fortfarande när vi bröt för dagen och hade kunnat gå mer. Hon är i riktigt grym kondition den damen. Tyr gick som tåget och fick ihop 2,5 mil på sitt pass. Men det syntes efteråt på honom att han gått hårt och att även han var öm i tassarna. Han har dessutom inte riktigt samma kondis som mina tjejer. Efter operationen har vi sakta men säkert byggt upp honom igen och han är nästan tillbaks i full styrka. Så ser man på vilken resa han har gjort så är hans insats fantastisk, ett riktigt Även-Tyr.

Killen i gänget - vårt Även-Tyr 💓