...å så gick hon in i sin lilla "bubbla"

... å så gick Maya in i sin bubbla, suck! Att hon löper är en sak men att hon blir så påverkad är en annan. Apportera är inte kul, springa med andra är inte kul, träna på riktig fågel vare sig det är i skog eller på fält är inte heller kul. Gå promenader är det enda hon tycker är kul för att då kan man lukta på alla andras högar och skvättar och så kan man stanna var femte meter och skvätta lite själv. Att matte håller på och bli oxtokig på alla stopp skiter hon högaktligen i. Så vad gör man som matte åt det? Det fick bli "stopp och skvätt" när matte bestämde att nu och här är det okej. Så nu är inte promenader heller kul...

Träningen på Jällsjö blev inte alls vad jag hade hoppats på pga det. Det enda positiva var att Maya hade näsan på, stod för fasan (lyckades trycka fast den i ett buskage), reste den och blev lugnt kvar i floget. Att hon sen gav mig blicken "är du nöjd nu?" och inte ville göra nåt mer fick jag leva med. Hon var bara intresserad av killarna som var med på träningen. Utes Filifjonka gick kanonbra och Ute var riktigt nöjd. Det bådar gott inför vår Derby-debut. Jag är däremot betydligt mer nervös nu sen jag sett Maya uppträda såhär. Jag hoppas verkligen att det hinner gå över och hon är tillbaks i slag tills det är dags. Tyvärr var hennes mamma likadan. Kanonduktig fram tills det var dags att löpa men ett elände när hon löpte och ett elände efter.

Första löpet för Maya