I lördags satte jag mej ner efter Jällsjöprovet och analyserade vad som gått bra respektive dåligt för mig och Hilda. Som jag nämnde redan tidigare så är inte betydelsen av stanna-kommandot helt klart för henne. Inte heller sättet att arbeta ihop med mig för att bli mer självständig och trygg i sina sök. Så det var bara gnugga sina grå och sätta ihop ett åtgärdsprogram (ÅP) åt damen för att förbättra de sakerna. Söndagen fick bli en vilodag med bara promenad, lydnad och kvarsittningsträning. Idag blev det revieringsträning för både henne och Elsa. Jag varvade hela tiden tjejerna med varandra, så när jag såg att den som revierade började tappa fokus bytte jag till den som gått bredvid mej och vice versa. Elsa som fått träna reviering tidigare i veckan var faktiskt den som fattade galoppen snabbast av de två. Hilda var först oerhört frustrerad och ville helst bestämma själv hur, vart och när hon skulle göra vad. När hon inte fick som hon ville blev det gräsätning eller stanna och pinka lite som protest. Men blev så lycklig när hon till slut greppade vad som gjorde matte nöjd! Det blir helt klart fler såna här pass framöver.
![]() |
Elsa tar fortfarande det här med jaktprovsdebut med ett leende - älskade hund! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar