Idag var Hildas första dag lös ute i skogen igen. Stackaren har fått gå i koppel hela tiden medan hon har löpt. Visserligen har vi kört lite lydnad varje promenad och hon har fått gå som sällskapsdam åt Maya när hon varit lös men det blir inte samma sak som att själv få gå fritt i skog och mark. Men idag var det dags! Jag valde medvetet en vända i skogen där jag vet att vi får vara själva utan risk för att möta andra hundar eller människor som bara vill ut och lufta sig.
Men jag hade inte behövt oroa mig. Det var en lycklig hund som gjorde kanonfina slag och som helt plötsligt stod för en tjädertupp ute på myren. Hon stod absolut still på säkert 50 m håll, reste på kommando och tvärnitade på min signal. Trots att hon helt tydligt såg tuppen gå upp och flyga iväg så lydde hon stoppsignalen direkt! Jag var i himmelriket, berömde hela vägen fram till henne och klappade om henne så mycket jag orkade när jag kom fram för att visa hur nöjd jag var. Som grädde på moset lyckades hon även spika en tjäderhöna innan vi gått klar för dagen. Men den rackaren satt lågt i en liten tall mitt inne i en talltätning och gick loss när jag började röra mig. Men återigen så lydde Hilda stoppsignalen men även Elsa som varit med och sekunderat, så jag fick två att berömma och klappa om.
Men då har vi i alla fall rastat och sprungit av hundarna det värsta adrenalinet idag. I morgon startar Elsas och Hildas fågelträning på Långtora. Ser så fram emot det! Det ska bli riktigt kul :)
 |
| Hittegods - det som göms i snö... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar