Vardagsträning

 Då var man tillbaks i vardagen fast som sagt ändå inte. Med en liten valp på 9 veckor blir vardagen inte riktigt lika som innan. Men följsamhetsträningen på Hilda har gett resultat så här långt vilket jag är supernöjd med. Bara ett återfall med drev på klövvilt på en hel månad! För att lugna vän av ordning så är jag väl medveten om att vorstehn är en allround hund som kan och ska jaga allt. Men, och det är jag benhård på, bara när jag vill och på det vilt jag vill. Inte när och hur som helst. Hunden ska också kunna avbryta ett drev om och när jag vill det. Så till syvende och sist handlar det "bara" om lydnad faktiskt. Hedvig t ex driver inte med skall utan kan komma med rådjur eller vildsvin som hon vallar fram till mig, vilket gör att djuren kommer lugnt och fint. Ingen stress varken hos dem eller henne. Är det "fel" djur så säger jag bara åt henne att "nä, vi låter de va den här gången" så får hon leta vidare.

Elsas apportträning går också sakta framåt. Att ta apporten har inte varit något problem, oavsett vad jag hållit fram. Det är hålla kvar och inte börja dänga omkring med den, som inte är helt enkelt att få bort. Så träningen fortskrider. Nu när jag fått ta del av momenten för VJPn ser jag att jag ligger klart efter mina tyska vänner med hundar i samma ålder. Men jag har den mer som mål att nå till hösten och det är jag övertygad om att vi gör även i vår takt.

Norrbaggen's M'Zita  "Hedvig"