Återigen har en helg passerat i pandemins tecken. Hästfolket pratar om att de knappt märker av nån pandemi då de alltid är i stallet och pysslar häst och helt naturligt håller avstånd. Jag kan nog säga att vi hundfolk gör likadant fast med våra hundar. Jag träffar inga förutom mina arbetskamrater på vardagarna och bara familjen på helgerna. När jag inte dränker mig i högskoleuppgifterna eller vardagssysslor så är det hundarna som gäller till 100 %.
Den här helgen fick Elsa prova på viltspår för första gången. Första spåret låg på ca 70 m och bara rakt. Hon tog an fint men blev sen osäker efter va 20 m och behövde stöd. Med mycket beröm och pepp tog hon sista delen och jösses va glad hon blev när hon hittade klöven! Den bar hon hela vägen tillbaka till bilen. Dagen efter la jag ett kortare spår på 40 m. Hon tog an snabbare och följde fint ca 20 m igen, sen klev hon av och började snurra runt. Jag stod bara stilla och väntade tills hon var tillbaka på spåret. Väl på spåret berömde jag mycket och hon fortsatte sen till slutet där hon återigen tog klöven och hoppade runt av glädje att hon hittat den. Återigen apporterade hon klöven hela vägen tillbaka till bilen! Det märktes att hon tyckte det här var kul för det formligen strålade om henne. Nu får hon vila några dagar innan vi provar igen. Hilda? Ja, det är ett helt annat inlägg...
 |
| Guttstas ZA Elsa 7 mån |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar