Solen vräkte ner från en klarblå himmel och det var söndag. En ledig dag oavsett Corona eller inte så vi packade in oss i bilen och åkte ut till skogen. Det fick bli en långpromenad med kopplade hundar, eller i alla fall delvis kopplade hundar. Vi släppte dem bara kortare stunder och då en och en så de fick sträcka ut lite mellan varven. Själv valde jag gåstavarna igen vilket kändes kanon både under tiden och efteråt. Att snart gå utan stöd kändes inte så långt borta ändå men det var innan jag halkade i trappen på kvällen sen. Då blev jag snabbt påmind om att jag varken har balansen eller styrkan för att rätta till om jag hamnar lite snett. Surt men sant fick jag känna av den läxan den natten.
Dagens övning gick åter i apporteringens tecken. "Sitt" och "stanna" medan jag kastade ut apporterna och sen "apport" och lämna av snygg och prydligt, gick klockrent idag! Unghundsklass för vatten borde inte vara några problem sen, men vi väntar nog någon månad till med att prova hur det funkar där. Känns lite tidigt med vattenövningar när det fortfarande är minusgrader på nätterna.
Hedvig fortsätter att utöka. Hon lufsar runt på tomten och verkar ta det mesta med ro. Det är sällan hon blir orolig eller krävande på något sätt. Får hon bara komma ut när nöden trycker på, och det gör den ofta, så är hon helt tillfreds. Hon går ingenstans utan hämtar möjligen en pinne som hon flisar ner till oigenkännlighet innan hon är nöjd.
 |
| Dygn 45 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar