Vi siktar mot stjärnorna igen

Efter mycket funderande hit och dit och diskuterande med mina coacher respektive "sponsorer" så har jag kommit fram till fem mål för 2026. Vi siktar mot stjärnorna igen men friskt vågat hälften vunnet säger de ju. De är:

1. Klara viltspåren med Saga – SE VCH

2. Ta sista elitettan med Maya – SE JCH

3. Para Hilda med Cosmo och spara en tik

4. Jaga in och starta Saga på jaktprov i höst

5. Starta Muddy Paws med Elsa

Satsa på att få Saga till viltspårchampion - ja, så fort det blir snöfritt igen sätter vi fart. Hon var klar för start redan vid nyår men sen kom snön. Jag gissar att hon bara behöver ett genrep, sen borde hon vara klar för start. 

Satsa på att få Maya till jaktprovschampion - vi var snubblande när flera gånger i höstas men det ville sig inte riktigt. Ibland tror jag hon känner av sin gamla skada i frambenet och då ger hon inte hundra.  Det är inget som påverkar jakten men på prov måste hon prestera fullt hela tiden. Vi ska försöka igen och kanske på skog till hösten om vi inte får till något intressant vårprov förstås.

Starta på jaktprov med Saga - jamen absolut. Frågan blir "bara" vilka , var och vilken nivå man vill sätta. Riksprovet i Åsarna går i skog vilket tilltalar mig. Tyvärr går det redan vid fågelpremiären när jag vill börja jaga in henne. Vi har även blivit inbjudna till Junkkari i Lapua vilket också skulle vara kul. Den går i slutet av september vilket egentligen passar oss bättre tidsmässigt. Sen har vi alla svenska prov i både skog och på fält som kan vara intressanta. Får jag till ett pris på jaktprov med henne så kommer jag definitivt att starta på utställning också. Vem vet, hon kanske kan börja plocka några Excellent eller CKn redan innan hon fyller två.

Spara en tik efter Hilda och Cosmo - ja, absolut. Mamman till Cosmo är danska Else, en kopia av vår Elsa både exteriört och prestationsmässigt. Pappan är Corrado von Preussen Farben som är en av de mest meriterade och trevliga tyska hannar jag mött. Jag tror det kan bli en riktigt bra avkomma efter den här kombinationen. Mentalt stabila, med motor som räcker hela dan, arbetsvilliga och lättlärda valpar. Går det som jag hoppas blir en tik kvar och hos någon i familjen. Men vi får se vad utfallet blir, det kan ju bli att vi sparar en hanne i varje fall.

Vid ett svagt tillfälle har jag lovat att starta på Muddy Paws i maj. Vi kommer att vara ett helt lag så jag blir inte själv, det hade jag aldrig vågat. Men nu är vi ett helt gäng Guttsta-hundar som startar och målet är att ha så kul som möjligt. Och varför inte? Man ska ha kul med sin hund och det är ett sätt. Sen får vi se om det ger blodad tand eller "never again".

Tills det är dags för Muddy Paws lär alla tikarna ha löpt klart för det här halvåret i alla fall. Sen får vi se när Hildas kull kommer. Under mars räknar jag med att åka ner till Birger och Anna för att träna Saga och Maya på fält och fågel. Det blir säkert nån vända till Långtora med, men Birgers och Annas fält är någonting annat och framför allt inget de är vana vid.

 

Äldst och yngst

 

1.