Tänk vad mycket människor egentligen avslöjar om sig själva genom sina inlägg på sociala medier. Häromdagen delade jag Kristians inlägg om att hans Cosmo blivit Danmarks bästa korthårshanne. Många gjorde som jag – gratulerade både Kristian och uppfödaren (som i det här fallet är samma person). Men ett inlägg stack ut. Till och med Facebook ville ha mitt godkännande innan det publicerades.
En person tyckte nämligen att utmärkelsen var missvisande eftersom det, enligt honom, inte varit så många som startat på prov det året. I hans ögon var Cosmo långt ifrån den hund som ”förtjänade” titeln bäst. Det fanns, menade han, många danska hanar som var betydligt bättre.
Jag valde att inte godkänna det inlägget. Självklart har han rätt till sin åsikt – och han kan till och med ha rätt i sak – men i det här sammanhanget kändes det mest som ett försök att förminska någon annans prestation. Vi vet alla att det finns hundar som aldrig startar på prov men som ändå är fantastiska jakthundar. Jag har valpköpare som av olika skäl inte vill eller kan starta och det gör inte deras hundar mindre bra.
Själv blir jag såklart jätteglad när någon provar att starta, ställer ut, tränar viltspår eller på andra sätt visar vad hunden kan. Det bekräftar att jag tänker rätt i min avel. Men det är inget krav.
Däremot ställer jag ett krav på mig själv: att föra fram min egen uppfödning på både jakt och prov. Jag tänker att om inte jag kan visa vad mina hundar går för, då kan jag inte heller förvänta mig att mina valpköpare ska göra det.
Och då får personer som den här – vars inlägg jag valde att inte publicera – helt enkelt acceptera att de hundar som startar också är de som får priser och utmärkelser. De som inte startar får inga, hur duktiga de än må vara i skogen.
 |
| Snart dags för Cosmo och Hilda att träffas |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar