Hemma igen

Vilken fantastisk tripp norröver det blev! Kanske inte så mycket för tanterna som för Saga. Tanterna fick en snabb uppdatering i lydnad och inget springa lös på marken alls, bara fara runt på gräsmattan utanför stugan. Saga däremot fick allt. Hon fick promenera lös med tanterna, testa på vatten, apportera allt möjligt på marken, springa i högt gräs på vallen och galoppera fram i blåbärsris i skogen. Hon fick följa med i bilen till affären, till andra tanter och hem till en annan valptjej som hon fick busa runt med. Hon har dessutom blivit riktigt duktig på att säga till när hon behöver ut och det blev vår lycka på vägen hem. 

Sista natten i stugan fick hon nämligen diarré. Vägen hem kunde ha blivit en mardröm men Saga sa till i tid varje gång och vi kunde stanna och låta henne göra ifrån sig ute. Precis som på vägen upp fick hon sitta med mamma Maya och det gav en lugnande effekt. Som tur var så blev hon bättre och bättre för varje mil vi närmade oss hem. Väl hemma fick hon en rejäl busstund ute på gräsmattan så vi kunde sova nästan hela natten sen.

Både Maya och Elsa fick prova på strömt vatten när vi var upp i stugan vilket jag tyckte var bra. Jag vill ju inte att de bara ska hitta änderna i sitt "eget badkar" så att säga. Båda fick jobba för att hitta fågeln och fick inget för givet, utan det var hårt arbete och lyssna på matte som gällde. För min del var det positivt för då kommer de mest troligt att lyssna mer på mig om jag behöver säga till i någon annan situation. Men nu ska vi börja ladda för att åka till Norge och Sandefjord på utställning. Vad tusan har jag gett mig in på?

Tur att både Elsa och Maya har bra pannben, speciellt när det inte går som det ska.