Idag regnar det och ska också regna resten av dan enligt förståsigpåarna så jag passar på att uppdatera livet i stugan. 75 mil i bil för Saga gick oväntat bra. Först en tidig frukost av Vom Baby men sen inget mer att äta under resan förrän vi kom fram. Däremot tillgång till vatten hela vägen. Vi stannade ungefär var tredje timme för att rasta, vilket verkade räcka för det var inget pip eller gnäll någon gång. Väl framme i stugan blev det ordentligt med mat och sen lite spring för alla medan vi lastade ur bilen.
Dagen efter upptäckte vi välkomstkommittén. Vi hade en vigghona med sex ungar som bodde under vår båt och som gärna uppehöll sig på vår strand, trots hundarna. Bredvid båten hade vi en beckasinliknande fågel som hade sitt bo och som till skillnad från viggen inte tyckte om att få sällskap. Den var ljudligt upprörd över vårt intrång. På vägen ner till sjön hade dessutom en spillkråka sitt bo i en gammal asp som även den upplyste oss om att den inte heller uppskattade att vi kommit. Fåglarnas föryngring verkar vara i full gång varför idén med att släppa våra tjejer lösa "bara sådär" var utesluten. Här behövdes en plan.
Det blev till att skärpa till lydnaden både med pipa och med röst. "Se men inte röra och håll er inom de här gränserna" blev ledorden under de här dagarna. Och de fixar det, men det är tufft för vissa. Elsa är så taggad på att komma ut och springa, Hilda skulle helst vilja simma ihop med viggarna medan Maya fått så mycket fågel i näsan att hon äntligen börjat vakna ur sin mammaroll. Det vi har framför oss nu är att få till lite mer fågelträning och helst på vatten med Maya, finputsa utställningskunskaperna med Elsa och att Hilda agerar sällskapsdam och stöd åt Saga på våra promenader. Saga gör det suveränt, gissar att hon är uppe i ca 4-5 km om dan nu.
 |
| Saga och Hilda på koppelpromenad |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar