Håller den vackra hunden bättre? Det var temat på webinariet som Patric Ragnarsson höll igår för oss inom vorstehklubben. Man kan nog lugnt säga att han är något av en expert på sitt område. Han är utbildad exteriördomare, utbildar andra domare, har varit uppfödare av bl a pointer, har jobbat som klinikchef på SLU, arbetar nu hos distriktsveterinärerna i Jämtland och dömer bland annat vår ras i utställningsringar runt om i världen.
Det var otroligt intressant att lyssna på hur viktig den exteriöra delen är hos våra jakthundar. Framförallt anatomin med vinklar, rygg och front. Det är ju utformningen av den som ska bära hunden genom livet för att kunna utföra det den är tänkt för. Saker som färg, hårlag och ansättning av öron kan verka oviktiga men är istället det som särskiljer våra raser från varandra. De är däremot inte hinder för hunden att utföra det den är ämnad för. Hunden kan fungera utmärkt även med fel färg eller för stora öron men den ser kanske inte ut som en vorsteh...
Och vad säger då vår standard? Hur ska vår ras se ut? Hur nära ligger jag som uppfödare? För att vara "säker" är utställningarna faktiskt vårt enda "objektiva" verktyg. Det är genom dessa vi kan få en bedömning och då blir det superviktigt att domaren verkligen kan vår ras. Kritiken vi får är ju ett underlag för hur nära vi ligger den exteriört rätta hunden. Och alla som någon gång ställt ut vet att utställningar är en bedömningssport och att den ibland är långt ifrån objektiv. Val av domare är inte oviktigt.
Att vi inom vorstehklubben har jaktmeriter som ett måste för att få starta i bruks-/jaktklass har varit en omdebatterad fråga. Men vis av vad man ser när man tittar på t ex settrarna som inte har det, har man valt att hålla fast vid beslutet att behålla det. Hos settrarna har det uppstått två väldigt olika varianter av en och samma ras; en jakt- och en utställningsvariant. Det är knappt man ser att det är en och samma ras. Genom att inte dela på utställnings- och jaktmeriter har vi istället fått behålla en exteriört mer homogen ras. Det var en av Patrics slutledningar till att vi lyckats så bra och han bad oss fortsätta med det, en bön jag är beredd att bejaka.
SEVCH SEJCH SEUCH DKUCH CACIB Guttstas ZA Elsa |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar