Ibland blir det inte som man tänkt sig...

Ibland blir det inte som man har tänkt och då får man tänka om. Planen var att para Elsa och Arno nu i vinter och att spara en valp då vi blev utan i den förra. Men så blev den första från Elsas kull förra året röntgad och fick HD B/C. Det är ingen drömstart för vare sig en unghund eller för Elsa som avelstik. Så jag gav mig själv rådet att pausa Elsa och skjuta fram eventuell parning tills resten av kullen är utvärderad. Hanhundsägaren tyckte det var synd men hade full förståelse, avelsrådet och maken hade samma åsikt. Så himla surt men jag vill veta hur den kullen ser ut innan jag törs satsa igen. 

Men, jag har en superförig tik som jagar som en stjärna, har kvalat in i elitklass, är viltspårchampion, har visat goda anlag som nark-hund, tycker rallylydnad och agility är skitkul, är BPH-testad och är röntgad ED 0/0 och HD A/A men som är en halv centimeter under minimått. Och för henne har jag redan en lämplig hanne klar, vars ägare älskar hennes linjer. Planen var däremot att meritera klart henne och sen para henne först nästa år. Jag pratar om vår Maya och Cooper KS am Buchenbogen.

Avelsrådet sa ja till mitt byte av planerad parning, maken var mer än nöjd för Cooper är ljusskimmel och Coopers ägare svarade ja utan betänketid när jag frågade. Då var jag ändå tydlig med att hon kommer att löpa ganska snart och enligt Murphys lag blir det säkert parning mitt under nyårshelgen. Jag fick en tumme upp och att det inte var ett problem. 

Går det som det ska med den nya planen blir det parning mellan Guttstas ZC Maya (e Carlo KS von Goldensberg u SE UCH Norrbaggen´s M´zita) och Cooper KS am Buchenbogen (e Eyk van Fley u Brenda KS vom Grossen Ritt). Parning beräknad till mitten av januari om hon inte börjar löpa tidigare och valpning någonstans i mitten av mars. Den kombinationen tror jag stenhårt på och en av valparna kommer garanterat att bli kvar här hemma.

Cooper KS am Buchenbogen