fredag 15 mars 2024

Fenomenet tratt och hund

Medan sonen och hans sambo är på semester har vi blivit med Tyr och Loke på heltid. Istället för tre lugna tjejer har vi nu även två oborstade hannar att ta itu med. Näe, skojar bara. Tyr är verkligen gentlemannen personifierad. Men han har haft lite otur. Han lyckades bryta av en klo innan de for och ska gå med tratt och toffla. Ni som haft hund med tratt vet precis hur inte bra det går. Förutom risk för öroninfektioner, slår de in i stort sett allt i deras väg, inklusive förorsakar både oss människor och hundar ett otal blåmärken. Tofflan var ett  mindre problem. Den skulle åtminstone bara sitta på vid utevistelse vilket bara skulle ske i koppel, så det var liten risk att den åkte av vid fel tillfälle. Inga problem med den alltså. Men tratten?!

Tratten stängde in öronen, så kraken hörde bara hälften av vad man sa. För det mesta var det ordet nej. Den var för grund så han kom åt att slicka på klon ändå och hade man socka på så lyckades han dra av sig den. Eftersom man inte kunde övervaka honom varenda minut, behövdes en lösning och lösningen blev munkorg. Ni vet en sån där de fortfarande kan dricka men inte äta med. Tyr var inte helt glad över den lösningen men det var vi andra, så den fortsätter vi med. 

Loke hittade snabbt sin plats i huset. Så fort han lärt sig hur trappor funkar så hittade han gästsängen i övervåningen som är lägre än alla andra och mattunnorna i källaren. Något han tydligen ärvt från sin mor är sin enorma matglädje så honom får man passa lite på. Ute hänger han gärna på de andra både på tomten och i skogen. Han försöker springa ikapp med dem men än så länge är han för liten. Pannbenet är det däremot inget fel på så han ger sig inte utan försöker gång på gång. Inkallningen funkar riktigt bra och nördig som jag är har jag smugit igång med apporteringen också. Få se om jag får bassning på det eller inte när semesterfirarna kommer hem.

Trött Loke

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar