Stora Stockholm

Då har vi varit på utställning igen, närmare bestämt på Stora Stockholm och Älvsjömässan. Petter Steen från Norge dömde vår ras och det stod tidigt klart att han inte var intresserad av vår typ av vorsteh. Smaken är olika vad man som person och domare vill se hos en hund vilket jag absolut kan acceptera men som ändå kan kännas lite surt. Det jag däremot har svårt att acceptera är när man gör saker för att döma ner en hund. 

Jag upplevde domaren så burdus när han skulle döma Elsa att till och med jag hajade till. Tur att hon är så stabil och accepterande till sin natur, för han var det verkligen inte. Utan att först presentera sin närvaro för henne gick han bara fram, böjde sig ner över hennes huvud, ryckte upp munnen, drog i läpparna, pressade hårt ner ryggen flera gånger och klämde ihop bröstkorgen. Sen skulle det mätas. Mätstickan landade utan förvarning på hennes rygg varpå hon spontant sjönk undan från den. Bryskt sa han åt mig att hålla i hunden ordentligt. Innan jag hann ställa upp Elsa igen mätte han och konstaterade att hon låg under minmått. Då insåg jag att han bara varit ute efter en ursäkt till att inte sätta ett högre betyg på henne än han absolut måste. Och mycket riktigt blev det ett slätt Very Good med kommentaren att hon visserligen var snygg men på tok för liten. 

Hilda fick inte riktigt men nästan samma behandling. Jag såg att sonen som ställde fick jobba hårt för att stötta henne. Hon tycker inte om när man är så "otrevlig". Nu är ju Hilda inte i närheten av varken för stor eller för liten men fick ändå kritiken att hon var av det mindre slaget, kunde haft större huvud och mer framkropp. Hon blev bästa tik med Excellent men utan CK och Elsa andra bästa tik med sitt Very Good. Så placeringsmässigt var det väl ok. Men med facit i hand så ställer vi helst inte för någon norsk domare fler gånger och absolut inte för Petter Steen. Det räckte med den här gången.

Vi fick ändå kritiken välvisad så träningen har gett resultat!