Det verkar inte bättre än att Maya passerat stadiet för valpkursare. Fick mig en rejäl tankeställare idag på Långtora när jag var där på vår första träff nämligen. Gå fot - näpp, stanna och sätta sig vid fot - näpp, stanna kvar vid störning av bollar, frisbee, duvor - check, gå lös bland andra hundar - check, vända på vändsignal - check, stanna på stoppsignal på långt håll - check, inkallning från långt håll - check. Det hon inte kunde, liksom ingen av de andra heller, var fot och sätta sig när jag stannade.
Det behöver jag ingen valpkurs för att lära in. Det är typiska moment som kräver mängdträning och som jag kan traggla hemma. Att jag inte har gjort det beror nog i första hand på att jag inte lagt någon direkt fokus på de momenten, men det fixar vi. Vid eftersnacket med Amir bestämde vi att hon hoppar in på fortsättningskursen istället. Få se om vi tar oss vatten över huvudet med det beslutet, men jag tror att hon behöver den utmaningen. Det är trots allt Derby om 11 veckor.
När vi kom hem fick Elsa komma ut på fält och vi körde lite reviering, stopp och inkallning. Hon var alldeles lyrisk över att få komma ut och vara ensam med matte. Kanonbra träning blev det och superduktig hund var det med. På lördag åker vi till Långtora igen men den här gången ska Elsa få gå på fältet med förhoppningsvis massor av fågel på. Den här årstiden är fåglarna supersvåra och då är det ännu viktigare att hon slår på näsan direkt vid släpp och anpassar söket därefter. Hon kan om hon vill och näsan är det baske mig inget fel på heller. Hon blev inte viltspårchampion av en slump.
 |
| Fältträning med Elsa |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar