Dagen började sådär igår när Hilda och jag skulle tillbaks till Isaksbo men den här dagen för att starta på jaktprov ihop med fem andra lika tokiga hundnördar. Dels snöade det hela vägen upp till Isaksbo och dels höll sig temperaturen någonstans mellan minus 6 och minus 8. Inte jättekallt men ändå kallt. Prognosen var dessutom att det skulle bli mulet hela dagen och i princip ingen vind heller. Med tanke på att fasaner är soldyrkare och gillar värme så inga bra förhållanden alls med andra ord. Men vi satte oss i bilen och tuffade iväg mot Krylbo i yrsnön.
Vi hade tur. Ibland ska man verkligen ha tur. Sista provet för i år och vi får en jättefin fågelsituation som resulterar i ett bra andrapris. Jag hade gärna sett att det varit ett förstapris men med tanke på hur svåra förhållandena och fåglarna var och är den här årstiden så är jag ändå mer än nöjd. Hilda fick använda all sin rutin och erfarenhet av jakt i skog och hennes fantastiska viltfinnarförmåga kom också väl till pass i den svåra terräng där vi till slut hittade fåglarna. Det var bara Hilda och hennes partner, en vizsla i samma ålder, som fixade fåglarna den här dagen. Båda avslutade dagen med var sin kastapport och kasserade in var sitt andrapris.
Men sen var Hilda slut, både fysiskt och mentalt. Efter att tre dagar på raken gått på fält där hon mest fått arbeta sig genom snåriga bräsken, galopperat genom snö och is och haft med fasaner att göra som gick upp om hon inte var tillräckligt försiktig, var hon in i märgen trött. Det var en mycket lycklig hund som fick hoppa in i mattes varma bil och åka hemåt till mat och mattes sköna säng. Det var också en mycket lycklig matte som nu avslutar jaktprovssäsongen för i år med ett leende på läpparna. Vilken underbar jaktkompis du är vår "vilda" Hilda! 💗
 |
| Solen tittade fram och värmde åtminstone våra sinnen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar