Då har jag och Elsa varit på Riksprov också. Båda lika gröna inför ett sånt event och tur var väl det. Jag hade egentligen inga högre förväntningar mer än att gå in för att ge järnet och ha kul. På andras resonemang förstod jag att jag kanske tillhörde ett fåtal med den attityden, ge järnet ja, men de gick in för att vinna. Själv anser jag att Elsa är nybörjare och när man är det måste man få vara det också. Visserligen har hon gått från klarhet till klarhet och hennes utveckling till jakthund går just nu i raketfart. Nu är hon mogen för det och det märks. Hon ser, lär och visar sån arbetsglädje att det är en fröjd att jobba med henne.
Vi startade i unghundsklass på Riksprovet och hon gick ut på fältet som hon aldrig gjort annat. Vi stötte på kor och får men det störde inte Elsa, att fälten tidvis mer påminde om asiatiska risfält indränkta i vatten och att hon fick simma för att komma över krondikena störde henne inte heller. Inte heller att gå i parsläpp med en vilt främmande hund var ett problem. Domaren gillade vad han såg och ville ha henne för fågel vilket vi inte hittade i de två första släppen. Sen blev det förflyttning till ett annat område typ "fågelbanken" i Finland. Där blir det ett missförstånd mellan mig och domaren.
Elsa står i ett stort buskage och när vi närmar oss blir hon lite orolig och tar ett steg framåt vilket gör att två fasaner går upp. Elsa blir kvar och står helt stilla. Domaren ber mig "köra på" "det är nog flera därinne" och jag säger åt Elsa att avancera. Det gör hon och två fåglar till går upp men domaren skjuter inte, trots att Elsa respekterar. Istället säger han igen att jag ska "köra på", så jag ger kommando igen för avans varpå två till går upp men fortfarande inget skott från domaren. Buskaget är slut och vi är framme vid ett stängsel till en fårhage fylld med förvånade och nyfikna får i. Då stoppar jag Elsa och säger till domaren att "det här går inte, nu är det inte en jaktbar situation längre" och får till svar att "nej, och det är synd för Elsa har precis gjort tre stötar". Gissa om jag är förvånad.
Den första går jag med på men de andra två? Han bad mig ju "köra på" men troligen ville han att hon skulle stå på nytt, vilket jag uppfattade att hon gjorde när vi kom fram och jag gav kommandot. Vi missförstår helt klart varandra och situationen är borta. Vi får en chans till lite senare i ett bräske men då kommer hon i helt fel vind, en fasan stöts upp som hon visserligen respekterar men det är "over and out". Suck... Annars är jag supernöjd med hennes arbete och förighet vilket också domaren noterade. Vi jobbade på bra ihop och hennes arbetsglädje formligen lyste om henne. Gladare och lyckligare hund att arbeta med får man leta efter så vi åkte hem med ett leende på läpparna båda två, fast vi inte gick till pris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar