Keyless

 Igår när vi i förmiddagsgruppen samlades så säger Amir att "idag ska vi gå ut på fältet och inte leta fågel utan leta efter min bilnyckel, ". Han förklarar att han dagen innan lyckats tappa sin bilnyckel när han varit ute med kund. Men med vilken kund och var hade han ingen aning om. Så han ber oss hålla ett extra öga efter den nu när vi ska gå ut. En av karlarna i gruppen frågar efter hittelön och Amir ser först rådvill ut men sen skrattar han, rycker på axlarna och säger "tja, en gratis träning kanske?" Det tycker alla är en bra belöning och vi ger oss ut på marken. Klockan tolv står det klart att ingen nyckel hittats.

När eftermiddagsgruppen samlas säger Amir samma sak men lägger den här gången till att belöningen är ett gratis träningspass på marken. Jubel uppstår och alla är supertaggade på att gå ut och leta. Nu går jag med Hilda och jag får jobba på "lite" mer med henne än med Elsa. Det innebär att hänga med ut i det höga gräset, in i rösen och halvvägs in i dungarna. Det är vid ett av dessa tillfällen när jag har fullt upp med att få Hilda att sitta kvar på stanna-kommandot och får snabbt ta mig till henne för att trycka ner rumpan som jag ser den. Där ligger den, i gräset precis framför fötterna på oss båda. Jag tar upp den och stirrar på den svarta keyless-nyckeln.

- Amir, är det en Toyota du har? ropar jag till honom.

Efter passet är Amir av förståeliga skäl extra glad och hela gruppen blir bjudna på persisk bakelse, så himla god! Efter det är jag inte bara lycklig vinnare av ett extra pass på Långtora utan även mätt och belåten efter en giganormisk inbakad semla. Heja mig och vilda Hilda!

Ibland betalar det sig att vara busig - Hilda😂