Helgen avslutades med vår fjärde träff på Långtora. Den här gången var det bara Hilda som fick vara med även om Elsa fick följa med som sällskapsdam. Det som är bra med att släpa med sig henne som sällskap är att då tränar hon passivitet istället. Så numera är hon faktiskt ganska tyst fast bilen står parkerad på Långtora där det är mycket folk och hundar som rör sig hela tiden. Det är bara när de kommer riktigt nära bilen som hon skäller till men det tycker jag kan vara ok.
Hildas insats tyckte jag var botten men det tyckte inte Amir. Han älskar den hunden! "Det kommer att bli bra. Ge det lite tid. Hon jagar och det är bra!" Jo, hon är nog en av de bättre i gruppen, det håller jag med om. Får vi bara till lite mer följsamhet och lydnad så kommer hon att toppa allt jag önskar. Hemma har hon lugnat ner sig rejält, blivit följsam och mattes knähund, så pass att jag är nästan misstänksam på att hon är sjuk. Men det kan vara att hon är skendräktig också, hon löpte faktiskt i slutet av februari. Hon och Maya är i stort sett alltid tillsammans och hon håller ett öga på valpen nästan hela tiden.
Elsa går in på sitt 13e dygn och fortsätter terrorisera oss med små söndertuggade bitar använd binda men numera marinerade med lite kroppsvätskor också. Jag längtar till den dagen hon är ur löp för just nu är det pipigt, vandrar, tuggar gräs, vill ut för att sen direkt vilja in, äter allt som ser ut som mat etc. tror det kallas höglöp :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar