Det har regnat varje dag och nästan varje kväll har Hilda och jag varit ut och tränat reviering. När det regnar är vi nämligen helt själva och ingen klagar på att jag har hunden lös. Vi har kört korta pass och hittills har det blivit kanske 3-5 perfekta slag vid varje släpp. Men största vinsten har varit att vi tränat själva och fått mycket mer kontakt än tidigare. Hilda behöver inte konkurrera med någon annan utan bara koncentrera sig på mig och vad jag vill. Superbra för alla kommande prov men framförallt för jakten i höst!
Stackars Elsa löper vidare. Hon har precis kommit in på sista dagarna i höglöpet och måste fortsätta gå i koppel ett tag till. Det innebär att det inte blir någon Långtora-träning för henne den här helgen heller. Men den som spar hon har, så vi tar igen det sen, typ i augusti tror jag.
Maya är hittills så lydig att henne kan vi ha lös på tomten när vi är ute samtidigt. Hedvig var likadan när hon var i samma ålder medan storasyster Elsa inte var det. Släppte man Elsa så var hon snabbt tre grannar längre bort, och då pratar vi inte grannar á små stadstomter utan stora "pålandet-tomter". Några inkallningar hörde hon inte, oavsett röstvolym eller pipa. Det har blivit mycket bättre med stigande ålder och några (läs många) utvecklingssamtal senare. Idag är hon suverän, i alla fall så var hon det innan löpet. Min oror nu är om hon är som sin mamma, för då är hon totalt nollad efter löpet. Hedvig var helt hopplös, plötsligt förstod hon inte ens kommandot "sitt".
 |
| Trött Maya och Hedvig efter dagens uterunda på 8 km |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar