Julafton och solen formligen vräker ner från en klarblå himmel. Det är nog den bästa julklappen ever! Jag, Tyr, Elsa och Hedvig gav oss iväg ut i skogen på en promenad direkt på morgonen och jag tror vi alla njöt lite extra idag. Tyr börjar ta ut svängarna mer och mer, vilket innebär att lydnaden inte sitter lika bra längre. Han behöver nog en liten repetition av sin husse snart. Elsa blir däremot mer och mer signalkänslig och lyder bättre för varje dag. "Vänd" och "hit" funkar, "stanna" är inte lika säkert men bättre än tidigare. Det är så kul att se hur följsam hon är och hur hon börjar "fråga" efter vad jag vill.
Hilda och jag gick ut en stund efter lunch och hon skötte sig galant. Från att ha varit oerhört billig häromdan visar hon nu istället vilken enorm kapacitet hon har. Revieringen är fortfarande sådär och behöver bli ännu bättre. Följsamheten är däremot mycket bättre och hon har börjat "fråga" efter vad jag vill. Och det innan hon bara störtar iväg och tvärgör en massa saker. Det är när hon tvärgör som det ofta blir fort och fel. Som belöning för en bra dag provade jag min julklapp, en apportkastare. Gissa om fröken Hilda uppskattade den?! Hon blev själaglad! Helt plötsligt både smäller det och matte kan kasta något längre än fem meter... 😂
 |
| Min julklapp till mig själv i år |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar