Jag var så peppad efter Hildas fina insatser de senaste dagarna att jag tog fram en kanin igår kväll. Tanken var att komma igång med lite olika sorters spår men framför allt med apportträningen igen. Och så kanske låta Elsa få bekanta sig lite med ett nytt viltslag. Så idag skulle vi "bara" rasta av hundarna en kort runda först. Elsa och Hilda löpte på, studsade fram på hyggena och jagade varandra. De hade verkligen kul men plötsligt bröt Hilda leken och bar iväg med fullt drev efter något.
Maken skyndade sig upp i ett närstående älgtorn men såg inget vilt framför henne där hon for fram över ett jättehygge med bara halvmetern högt sly på. Något större som rådjur eller älg verkade det inte vara. Vi kan väl säga att jag var lagom road. Det som var bra var att Elsa inte hängde på, hon kom snällt in på signalen och höll sig till oss tills Hilda "roat" sig färdigt. Det som var mindre bra var att Hilda uppenbarligen fortfarande inte fattat att ge f-n i harar, men framför allt att lyda signalen! Det blev vare sig apport- eller spårträning för den damen. Hon åkte in i buren i bilen så det sjöng om det och fick sitta själv medan vi andra gick i skogen (det behövde jag för att lugna ner mig, så arg vara jag).
Elsa däremot fick bekanta sig med kaninen. Den gillade hon! Hon apporterade direkt och med kanongrepp dessutom. Underbara lilla knallkork till hund, tur att jag har dig! 💖
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar