Plus 5, sol och frisk västlig vind, ja inte påminner det om vinter precis men vackert väder är det. Idag gick jag och Hilda ut på ett kort spår som legat sen igår. Det var en sökruta, 50 m spår, återgång och 50 m till spårslut. Tanken var att introducera momentet med återgången.
Hon fick leta en stund vid sökrutan innan hon hittade utspåret men sen följde hon det i lugn och fin fart. När hon kom till slutet av återgången stannade hon tvärt och stod helt stilla med höjt huvud en bra stund. Det var som om hon funderade på vad som precis hände och hur hon skulle gå vidare. Sen helt plötsligt tvärvände hon och nästan sprang tillbaka där vinkeln från återgången låg, tog den klockrent och gick rakt på klöven! Det var inga tveksamheter alls. Man skulle nästan kunnat tro att hon räknat ut det hela när hon stod stilla, för någon hjälp av vinden hade hon inte, den låg helt åt fel håll.
Hilda är nog den roligaste hunden jag haft att arbeta spår med. Undras vad jag ska hitta på för klurighet till nästa gång? Kanske en vinkel med bloduppehåll? Hm, får fundera på det.
 |
| Norrbaggen's N'Hilda |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar